Läkaren sa att jag skulle köpa
vitamindrycker.

Min Addison upptäcktes en dag när jag bara kunde gå två steg och sen var tvungen att sätta mig ner för att jag var yr och det känndes som jag skulle svimma. Min familj tog kontakt med min husläkare i Tyresö där dom tog lite blodprov. Läkaren sa att jag skulle hem och ta det lugnt och köpa vitamin drycker. Det här var på en fredag och det blev lite bättre men sen när jag skulle ditt igen på måndagen så fick jag samma symptom igen att jag bara kunde gå två steg och sen höll på att ramla ihop. Fick göra exakt samma sak, ta blodprov och det, men läkaren trodde att det bara var ett virus och att jag skulle ta det lugnt. Sen fick jag någon medicin, kommer inte ihåg vad den heter. Det som var tur var att min mamma och pappa var så uppmärksamma på mig för dom trodde att det var något allvarligt fel på mig så dom tog mig till södersjukhuset (sös) där jag blev inlagd och dagen efter fick jag reda på min diagnos Addison. Direkt när jag kom hem från sös så bytte jag från Tyresö hälsan till vårdcentralen i Tyresö.

Sjuk i ca: 4-5 år

Jag bollades mellan akuten, medicin och reumatologen.

En addisonkris gjorde att jag fick åka ambulans till sjukhuset, då hade jag 40-41 graders feber, fick inte behålla någon vätska (någon mat var inte ens att tänka på att försöka få i mej), jag hade 68/38 i blodtryck och kunde inte stå på benen. Jag bollades mellan akuten, medicin, reumatologen och till slut endokrinologen där de efter 6 dagar kunde ge mej diagnosen Addisons sjukdom.

Sjuk i ca: 2 år

Jag trodde att jag hade "gått in i väggen"

Jag fick diagnosen juli 2008 efer att ha åkt in akut. Kroppen la av att fungera helt. Måste ju erkänna att jag inte alls gick till läkare fast jag var sjuk i flera år. Jag trodde att jag hade "gått in i väggen" och försökte bota mig själv. Jag har ett aktivt liv med barn som sportar mycket och jag arbetar hårt som redovisningschef för ett koncernföretag så jag trodde att jag var stressad. En dag kom jag inte upp ur sängen alls utan låg bara och skakade. Helt hemskt. Var då tvungen att ringa läkare och tack vare min man som pratade med läkaren kunde hon snabbt misstänka Addison. Helt otroligt bra, har jag förstått efteråt, att hon ens kände till sjukdomen. Jag var mycket brun och vägde då endast 49kg och det enda som jag kunde ens tänka på att äta var saltlakrits.

Sjuk i ca: 4-5 år

Det var en kvinnlig läkare i Strömstad som också har Addison.

Jag var på golfresa till Marrocko 1999 där jag blev väldigt sjuk och som tur var fick jag tre säten på flyget hem. Det var en kvinnlig läkare i Strömstad som också har Addison. Jag hade varit sjuk och hängig länge. Jobbade som byggmäöstare med ca. 40 anställda och hade en hel del problem att få det och gå runt, med all stress det förer med sig. Som tur var blev det funnit ut vad som felade mig och nu mår jag ganska bra.

Sjuk i ca: två år.

Jag fick bruna handflator.

Första symptomen ett år innan jag fick diagnos var att jag var hängig och gulaktig i hyn. Man misstänkte gulsot och jag fick göra massa tester, ekg etc. Men inget hittades. Efter detta blev jag helt otroligt brun vid sommarsemestern. Jag blev bara tunnare och tunnare men mådde inte extremt dåligt. Jag blev sedan tröttare och tröttare. Jag sov hela eftermiddagarna och kvällarna efter jobbet. Jag fick pigmenterade knogar mm samt bruna handflator. Jag fick svindel när jag stog upp och en otrolig svaghetskänsla. Man ville bara sitta ner hela tiden. Extremt sug efter salt var nog det mest markanta symptomen. Min företagsläkare Globenhälsan vid tillfället misstänkte något endokrinologiskt och skickade remiss till endokrin på karolinska. Efter akut besök på Karolinska som gav inget, hamnade jag hos deras vidare remitterande läkare på radiumhememt. Han ställde diagnosen och jag hamnade sedan på endokrin som jag remitterats till först via företagsläkaren.

Sjuk i ca: 1-2 år

Det var bara graviditetsillamående som inte skulle pjoskas med.

Jag sökte sjukvård då var var trött avmagrad och fick till svar att jag såg sjuk ut men var troligen anorektisk. Senare blev jag gravid och det utlöste min addison kris. Åkte in och ut på sjukhus fick dropp och fick efter ett tag besked om att ta illamående tabletterna i minst en vecka och det var bara graviditetsillamående som inte skulle pjoskas med. Jag bara visste att de inte skulle hjälpa. Efter ca 1,5 månader med b la näringsdropp 20 timmar i hemmet kändes det som om min kropp gav upp. Sista intaget på gyn. skulle jag få träffa en medicindoktor- Eftersom jag var gravid var det ett visst överläggande innan jag gjordekortisontestet. (insprutande av kortison och mätning var 1/2 timme) Sedan efter ca två dygn med kortison, salt och kalium tabletter var jag illamåendesfri och ett nytt liv började.

Sjuk i ca: 3 år.

Läkarna misstänkte anorexi.

Jag mådde dåligt psykiskt och fick många symtom så som trötthet, ingen matlust, apatisk, magproblem, salthunger, illamående. jag gick ner i vikt och läkarna misstänkte anorexi, depression, magsår och magkatarr. Jag blev sjukkriven och fick magsårsmedicin. Blev sakta sämre och sämre och brunare och brunare. Tillslut var det husläkaren som såg mina pigmentförändringar i handflatorna och skickade in mig till akuten. Där konstaterades Addison och jag medicinerades snart för det. Från första symtom till diagnos tog det ca. 5 mån.

Sjuk i ca: 1 år

Här kommer fler berättelser.